Organisationer för revbevarande
Korallreven står inför hot som ingen enskild aktör kan möta ensam. Klimatforskning, praktisk restaurering, vattenkvalitetsarbete, fiskeriförvaltning och det politiska arbetet för marina skyddsområden kräver olika kompetenser och bedrivs på olika skalor. Det här är en översikt av de organisationer som gör jobbet – från globala vetenskapliga institutioner till lokala NGO:er som arbetar på enskilda atoller.
Australian Institute of Marine Science (AIMS)
AIMS är Australiens tropiska marinforskningsmyndighet och källan till den mest omfattande långtidsdataserien som finns om Stora Barriärrevets tillstånd. Deras Long-Term Monitoring Program har sedan 1986 övervakat korallövertäckning, fiskpopulationer, törnekrönsstjärnor och blekningsutbredning på hundratals platser. När forskarvärlden bedömer blekningarna 2016, 2017 eller 2024 kommer primärdata oftast från AIMS. Institutet leder också arbetet med assisterad evolution – att förädla värmetåliga korallgenotyper för framtida restaurering.
Coral Restoration Foundation (CRF), Florida
CRF grundades 2007 och driver världens största korallrestaureringsprogram i Florida Reef Tract, världens tredje längsta barriärrev. Området har förlorat omkring 98 procent av sin Acropora cervicornis och Acropora palmata sedan 1970-talet. CRF odlar hornkoraller på undervattens-”träd” – rörformade ramar där fragment hänger fritt i vattnet – och planterar sedan ut dem på skadade revsektioner. Stiftelsen har planterat över hundra tusen koraller och testar nu olika genotyper för att hitta värmetåliga individer.
Reef Check
Reef Check grundades 1996 och utbildar fritidsdykare och snorklare att genomföra standardiserade revhälsoundersökningar. Volontärerna räknar indikatorarter som humphead-wrasse (Cheilinus undulatus) och bumphead-papegojfisk (Bolbometopon muricatum) samt evertebrater som diadema-sjöborrar och jätteformusslor – alla goda indikatorer för fisketryck och revhälsa. Organisationen har utbildade observatörer i över nittio länder och producerar en av få globalt jämförbara medborgarforskningsdataset om revens tillstånd.
SECORE International
SECORE fokuserar på sexuell reproduktion som restaureringsväg. Vilda koraller släpper könsceller i korta, mångstyrda lekhändelser. SECORE samlar in könsceller, faciliterar befruktningen under kontrollerade förhållanden och driver upp larver tills de är stora nog att fästas på revsubstrat med specialdesignade bosättningsanordningar. Fördelen jämfört med fragmentering är genetisk variation – sexuellt producerade koraller är inte kloner, och en variabel kohort tål sjukdom och miljövariation bättre.
CORDIO Östafrika
Coastal Oceans Research and Development in the Indian Ocean fokuserar på Västra Indiska oceanen: Kenya, Tanzania, Moçambique, Madagaskar, Seychellerna och Komorerna. CORDIO kombinerar revövervakning med forskning om de samhällen vars matsäkerhet är direkt beroende av revfisk. Deras arbete med samförvaltning – styrformer som ger kustsamhällen formell auktoritet över revområden – har påverkat marinpolitiken i hela regionen.
WWF Coral Triangle Programme
Korallens triangel – havsområdet som omfattar Indonesien, Malaysia, Filippinerna, Papua Nya Guinea, Salomonöarna och Östtimor – innehåller fler korallarter och revfiskarter än någon jämförbar yta på jorden. WWF driver ett långvarigt program i regionen som fokuserar på att utöka marina skyddsområden, minska destruktivt fiske som dynamit- och cyanidfiske, och stödja småskaligt hållbart fiske.
Reef Renewal Foundation Bonaire
Reef Renewal Foundation Bonaire är ett exempel på platsbaserad restaurering i lokal skala. Bonaires husrev, som ringar in ön och nås från stranden, har drabbats av samma Acropora-tillbakagång som övriga Karibien. Stiftelsen utbildar lokala dykare, hotellpersonal och besökare i plantskolearbete – en volontärpipeline som har planterat tiotusentals koraller. Modellen, där destinationens turismidentitet kopplas till aktiv restaurering, har kopierats på Curaçao, Sint Maarten och flera andra karibiska öar.
Vad de har gemensamt
Trots olika skala och metod delar dessa organisationer två övertygelser: att rev inte kan räddas utan engagemang från de samhällen som lever bredvid dem, och att lokala framgångar – hur betydande de än är – står och faller med att de globala utsläppen minskar tillräckligt för att hålla havstemperaturen inom det intervall där koraller överlever.
Utforska skyddade rev på kartan
Många av platserna som dessa organisationer skyddar eller restaurerar finns på den interaktiva kartan. Filtrera efter skyddsstatus för att jämföra täckning mellan regioner.